Mauritius!
Så var vi tillbaka i Maputo efter en fantastisk vecka på Mauritius! Vi hade väldigt tur med vädret, de senaste 10 dagarna hade det varit ösregn nonstop, något som är väldigt ovanligt där. Vi hade lite smådåligt väder första dagen, sen vart det strålande sol hela tiden. Vi började på sydvästra delen av ön i en liten by som heter La Gaulette. Det är inte nån jättekul by, det är bara mycket billigare att bo där och vi bodde i en jättefin lägenhet med pool och bord ute i solen.
Huvudattraktionen där är en stor nationalpark, Black River Gorges National Park. Det ska vara hur fint som helst och vi fixade taxi för att ta oss dit. Det är ett av dem vanligaste sätten att ta sig runt om du inte har bil, många hyr en taxi en heldag som får ta en runt till olika platser. När vi kom fram visade det sig att floden hade svämmat över pga allt regn, så det var stängt. Vår chaffis tog oss runt på lite andra grejer ändå så det blev bra tillslut.
Vår sista heldag åkte vi till stranden i grannstaden Le Morne. Vi fick numret till vår chaffis och bestämde att han skulle hämta oss vid 17-tiden. Vi hade en skön dag på stranden, brände oss lite och sånt som en ska. När det var dags att åka hemåt ringde vi taxin. Och ringde. Och ringde. Och ringde igen. Och ringde typ 10 ggr tills vi insåg att han inte skulle svara. Det fanns några andra chaufförer där men alla var upptagna. Tillslut var det en som sa att det fanns ett taxi stand en bit bort så det var bara att ta väskorna och börja vandra. Sarah hade trampat på en korall så det gick inte såfort. Vi kom i alla falll fram och hittade en gubbe som körde hem oss för lite mer än vad det borde kosta, våra förhandlingsskills behöver slipas på.
Sista tre dagarna spenderades på norra delen av ön, där bodde vi i Trou aux Biches. Jag hade varit förkyld hela resan så vi hade inte bokat in dykning eller nåt sånt, så allt var fullbokat när vi väl kom dit och jag hade blivit frisk. Det fanns ändå en fin strand rätt nedanför vårt boende där vi la oss för att hålla igång de fint rödbrända fläckarna på våra kroppar. Det kom fram flera gubbar som ville sälja in båtturer men vi kände att det mest var lur alltihopa. Efter ett tag kom det fram en kille som sa att han inte alls ville störa, han skulle bara lämna sitt kort, sen började han prata. Och slutade aldrig. Jag har nog aldrig träffat någon som pratar så mycket som han. Vår nye vän Sandy. Jag låtsades sova större delen av tiden men tillslut lyckades han få med mig i samtalet också och han kom och satte sig hos oss och berättade om vad han håller på med. Vilket är typ allt. Just nu är han mest guide. Vi hade inte sett så väldigt mycket av ön och var väl lite uttråkade, så tillslut gick vi med på att hänga med honom resten av dagen. Han tog oss till en jättefin strand där vi chillade och drack öl, sen körde han hem oss och på kvällen åkte vi till en mysig lokal restaurang, där han såklart kände ägaren för han känner typ alla på hela Mauritius. Det var jättegod mat och vi bestämde oss för att åka med på en heldag med honom dagen efter.
Han hämtade upp oss dagen efter och körde oss runt typ halva ön och visade massa sjukt fina stränder, och byn Grand Baie där han bor hos sina föräldrar och där dem har en restaurang (för det har han såklart också en). Sen åkte vi till en strand där vi hoppade på en speedboat som tog oss ut till en ganska turistproppad men jättefin ö. Vi promenerade runt, körde lite parasailing (och fick extra lång tid för att han, surprise, känner chefen). Efter en timme kom båten och hämtade oss och tog oss till en annan ö där vi åt massa god mat. För att göra allt lite extra speciellt satte han ut bordet och stolarna i vattnet så vi kunde sitta där och käka. När vi käkat klart gick vi en promenad till en annan del av ön där vi låg på stranden en stund innan båten kom och körde oss tillbaka där vi hade hoppat på, och Sandy körde oss till hotellet för att vi skulle få duscha och vila lite. När det blev kväll kom han tillbaka och tog oss till en indisk restaurang (som han hade varit med och startat och där han även hade en egen drink som han kommit på). Det var sjukt gott men ganska starkt. Det var ändå skönt att vi hade honom med för han hjälpte till att beställa mat som min mage kunde klara av (även om den varit helt kass sen sekunden jag satte min fot på Mauritius). Han ville egentligen ta med oss ut till en bar men alla tre var helt slut så han körde hem oss.
Nästa dag kom han återigen och hämtade upp oss för att ta oss ut på en ny båttur som skulle till en annan ö. Hans mamma är väldigt sjuk och denna dagen var hon extra dålig så han var sjukt stressad för han ville verkligen åka med oss på båten, men hans mamma behövde åka till sjukhuset. Han lyckades ändå lösa det så en vän kunde ta hans mamma dit och han kunde åka med oss. Det var en katamaran som körde ut på det lite småstormiga havet. Tyvärr var det för blåsigt för att kunna åka till ön, men vi åkte ut till en annan, där vi inte kunde gå iland men som ändå var väldigt fin att titta på från båten. Senare åkte vi vidare till en strand som vi la till utanför. Sandy hade tatt med sitt fiskespö som han gjort själv av en bambupinne och lite fiskelina, och fixade extramat till mig och Sarah, en lyx som de andra inte fick ta del av, hehe. Jag har ju börjat äta fisk nu för resan och jag är väldigt glad för det, hade varit helt omöjligt att få i sig mat annars.
Det blev en heldag på båten med mat, dricka och skön musik. En ur crewet hette Alvin, han tyckte inte det var ett så värst coolt namn och blev inte gladare av att jag sa att min mamma har en katt som heter Alvin. Sandy pratade som vanligt med alla (nämnde jag att han hade jobbat på båten?) och han bjöd med tre tjejer som jobbar i Dubai att komma ut och äta med oss på kvällen. Han kom och hämtade upp oss och sen dem och så åkte vi till restaurangen vi varit på första kvällen och beställde in massa olika roliga grejer som vi tryckte i oss.
Sandy är en väldigt speciell person som aldrig är tyst och är en mångsysslare utan dess like. Vi vet inte om allt han berättade var sant eller om han är lite halvmytoman, men det märks att han har sjukt mycket på gång och inte kan sitta still en sekund. Efter vår andra kväll åkte han och sov på stranden en timme innan han skulle åka till marknaden klockan ett på natten för att hjälpa sin pappa. Även om han kunde bli lite för mycket ibland så är vi sjukt glada att vi litade på honom och hängde med på alla turer runt på ön. Vi fick ofta billigare pris för båtturer och sånt än andra eftersom han känner alla, och vi var dem enda som hade en guide med oss hela tiden, alla andra guider bara släppte av sina kunder och hämtade upp dem sen när dem kom tillbaka. Vi fick pröva jättegod och billig mat på ställen dit inga turister gick och vi kände att vi fick uppleva och lära oss om det riktiga Mauritius. Vi betalade för båtar och aktiviteter, lite för bil som han hyrde och bensin, annars tog han inte ut någon avgift för sin service trots att han var med oss nästan hela tiden i tre dagar. Han sa att om ni är nöjda med vad jag gör för er så kan ni ge mig den dricks ni tycker jag är värd. Det var även han som fick oss att inse vilket härligt, vänligt och ärligt folk mauritierna är. T ex när jag trodde att jag glömt mina solglasögon på parasailing-plattformen. Sandy ringde dem och alla blev jättestressade och letade runt, de ringde tillbaka och var förtvivlade över att dem inte hittade dem, chefen åkte dit för att leta. Tills jag hittade dem i mina skor och fick jättedåligt samvete.
Det var väldigt tråkigt att åka därifrån idag och vi känner båda att vi måste åka tillbaka nångång. Då har vi även en vän där som välkomnar oss med öppna armar och mer än gärna tar oss runt och visar oss allt som är värt att se.
Imorn är det dags att åka till en av resans höjdpunkter - Tofo! Massa dykning, det blir bra!
Har tyvärr inte haft tid att fixa några fler bilder än, photoshop vill inte funka för tillfället och min dator bara hänger sig, så ni får vänta!
Huvudattraktionen där är en stor nationalpark, Black River Gorges National Park. Det ska vara hur fint som helst och vi fixade taxi för att ta oss dit. Det är ett av dem vanligaste sätten att ta sig runt om du inte har bil, många hyr en taxi en heldag som får ta en runt till olika platser. När vi kom fram visade det sig att floden hade svämmat över pga allt regn, så det var stängt. Vår chaffis tog oss runt på lite andra grejer ändå så det blev bra tillslut.
Vår sista heldag åkte vi till stranden i grannstaden Le Morne. Vi fick numret till vår chaffis och bestämde att han skulle hämta oss vid 17-tiden. Vi hade en skön dag på stranden, brände oss lite och sånt som en ska. När det var dags att åka hemåt ringde vi taxin. Och ringde. Och ringde. Och ringde igen. Och ringde typ 10 ggr tills vi insåg att han inte skulle svara. Det fanns några andra chaufförer där men alla var upptagna. Tillslut var det en som sa att det fanns ett taxi stand en bit bort så det var bara att ta väskorna och börja vandra. Sarah hade trampat på en korall så det gick inte såfort. Vi kom i alla falll fram och hittade en gubbe som körde hem oss för lite mer än vad det borde kosta, våra förhandlingsskills behöver slipas på.
Sista tre dagarna spenderades på norra delen av ön, där bodde vi i Trou aux Biches. Jag hade varit förkyld hela resan så vi hade inte bokat in dykning eller nåt sånt, så allt var fullbokat när vi väl kom dit och jag hade blivit frisk. Det fanns ändå en fin strand rätt nedanför vårt boende där vi la oss för att hålla igång de fint rödbrända fläckarna på våra kroppar. Det kom fram flera gubbar som ville sälja in båtturer men vi kände att det mest var lur alltihopa. Efter ett tag kom det fram en kille som sa att han inte alls ville störa, han skulle bara lämna sitt kort, sen började han prata. Och slutade aldrig. Jag har nog aldrig träffat någon som pratar så mycket som han. Vår nye vän Sandy. Jag låtsades sova större delen av tiden men tillslut lyckades han få med mig i samtalet också och han kom och satte sig hos oss och berättade om vad han håller på med. Vilket är typ allt. Just nu är han mest guide. Vi hade inte sett så väldigt mycket av ön och var väl lite uttråkade, så tillslut gick vi med på att hänga med honom resten av dagen. Han tog oss till en jättefin strand där vi chillade och drack öl, sen körde han hem oss och på kvällen åkte vi till en mysig lokal restaurang, där han såklart kände ägaren för han känner typ alla på hela Mauritius. Det var jättegod mat och vi bestämde oss för att åka med på en heldag med honom dagen efter.
Han hämtade upp oss dagen efter och körde oss runt typ halva ön och visade massa sjukt fina stränder, och byn Grand Baie där han bor hos sina föräldrar och där dem har en restaurang (för det har han såklart också en). Sen åkte vi till en strand där vi hoppade på en speedboat som tog oss ut till en ganska turistproppad men jättefin ö. Vi promenerade runt, körde lite parasailing (och fick extra lång tid för att han, surprise, känner chefen). Efter en timme kom båten och hämtade oss och tog oss till en annan ö där vi åt massa god mat. För att göra allt lite extra speciellt satte han ut bordet och stolarna i vattnet så vi kunde sitta där och käka. När vi käkat klart gick vi en promenad till en annan del av ön där vi låg på stranden en stund innan båten kom och körde oss tillbaka där vi hade hoppat på, och Sandy körde oss till hotellet för att vi skulle få duscha och vila lite. När det blev kväll kom han tillbaka och tog oss till en indisk restaurang (som han hade varit med och startat och där han även hade en egen drink som han kommit på). Det var sjukt gott men ganska starkt. Det var ändå skönt att vi hade honom med för han hjälpte till att beställa mat som min mage kunde klara av (även om den varit helt kass sen sekunden jag satte min fot på Mauritius). Han ville egentligen ta med oss ut till en bar men alla tre var helt slut så han körde hem oss.
Nästa dag kom han återigen och hämtade upp oss för att ta oss ut på en ny båttur som skulle till en annan ö. Hans mamma är väldigt sjuk och denna dagen var hon extra dålig så han var sjukt stressad för han ville verkligen åka med oss på båten, men hans mamma behövde åka till sjukhuset. Han lyckades ändå lösa det så en vän kunde ta hans mamma dit och han kunde åka med oss. Det var en katamaran som körde ut på det lite småstormiga havet. Tyvärr var det för blåsigt för att kunna åka till ön, men vi åkte ut till en annan, där vi inte kunde gå iland men som ändå var väldigt fin att titta på från båten. Senare åkte vi vidare till en strand som vi la till utanför. Sandy hade tatt med sitt fiskespö som han gjort själv av en bambupinne och lite fiskelina, och fixade extramat till mig och Sarah, en lyx som de andra inte fick ta del av, hehe. Jag har ju börjat äta fisk nu för resan och jag är väldigt glad för det, hade varit helt omöjligt att få i sig mat annars.
Det blev en heldag på båten med mat, dricka och skön musik. En ur crewet hette Alvin, han tyckte inte det var ett så värst coolt namn och blev inte gladare av att jag sa att min mamma har en katt som heter Alvin. Sandy pratade som vanligt med alla (nämnde jag att han hade jobbat på båten?) och han bjöd med tre tjejer som jobbar i Dubai att komma ut och äta med oss på kvällen. Han kom och hämtade upp oss och sen dem och så åkte vi till restaurangen vi varit på första kvällen och beställde in massa olika roliga grejer som vi tryckte i oss.
Sandy är en väldigt speciell person som aldrig är tyst och är en mångsysslare utan dess like. Vi vet inte om allt han berättade var sant eller om han är lite halvmytoman, men det märks att han har sjukt mycket på gång och inte kan sitta still en sekund. Efter vår andra kväll åkte han och sov på stranden en timme innan han skulle åka till marknaden klockan ett på natten för att hjälpa sin pappa. Även om han kunde bli lite för mycket ibland så är vi sjukt glada att vi litade på honom och hängde med på alla turer runt på ön. Vi fick ofta billigare pris för båtturer och sånt än andra eftersom han känner alla, och vi var dem enda som hade en guide med oss hela tiden, alla andra guider bara släppte av sina kunder och hämtade upp dem sen när dem kom tillbaka. Vi fick pröva jättegod och billig mat på ställen dit inga turister gick och vi kände att vi fick uppleva och lära oss om det riktiga Mauritius. Vi betalade för båtar och aktiviteter, lite för bil som han hyrde och bensin, annars tog han inte ut någon avgift för sin service trots att han var med oss nästan hela tiden i tre dagar. Han sa att om ni är nöjda med vad jag gör för er så kan ni ge mig den dricks ni tycker jag är värd. Det var även han som fick oss att inse vilket härligt, vänligt och ärligt folk mauritierna är. T ex när jag trodde att jag glömt mina solglasögon på parasailing-plattformen. Sandy ringde dem och alla blev jättestressade och letade runt, de ringde tillbaka och var förtvivlade över att dem inte hittade dem, chefen åkte dit för att leta. Tills jag hittade dem i mina skor och fick jättedåligt samvete.
Det var väldigt tråkigt att åka därifrån idag och vi känner båda att vi måste åka tillbaka nångång. Då har vi även en vän där som välkomnar oss med öppna armar och mer än gärna tar oss runt och visar oss allt som är värt att se.
Imorn är det dags att åka till en av resans höjdpunkter - Tofo! Massa dykning, det blir bra!
Har tyvärr inte haft tid att fixa några fler bilder än, photoshop vill inte funka för tillfället och min dator bara hänger sig, så ni får vänta!
Kommentarer
Trackback
