Maputo
Vi kom fram! Mina incheckningsproblem förföljde mig till Landvetter, det tog en stund men tillslut lyckades dem få med mig på planet.
Turen Frankfurt – Johannesburg var den längsta, min näsa bestämde sig för att vara jättejobbig och bunkrade upp med massa snor så jag inte kunde andas och öronen verkade slå lock permanent. Jaja, en kan ju fördriva tiden med film! Hittade till min lycka ”La la land” i filmlistan, som jag längtat efter se den! Försökte plugga i hörlurarna. Gick inte. Jag hade fått den platsen i planet där det tidigare suttit nån idiot som pillat in nåt i det ena uttaget (det är ju två såna piggar på flygplanslurarna). Så jag kunde inte få något ljud. Efter ett tag listade Sarah ut att en kunde som böja undan ena piggen och bara ha i den andra. Det blev ljud, men bara i den vänstra luren tyvärr. Inte så najs när en ska se musikal. Kollade lite serier innan min täta näsa gjorde mig så utmattad så jag däckade och sov hela natten.
Runt kl.11 idag landade vi äntligen i Moçambique. Vi hade tagit reda på att en kan söka visum på plats (efter massa panikgooglande när vi några dagar innan avfärd insåg att vi behövde visum). Vi hade planerat att stanna här i Maputo två dagar och sen flyga till Mauritius för en vecka, och så tillbaka. Till det behövdes ett multiple entry visa, som det tydligen inte alls går att ansöka om på plats. Så vi fick betala för ett vanligt 30-dagars visum för våra två första dagar, och så får vi skaffa nytt när vi kommer tillbaka. Jag hade kunnat vara okej med det, mer okej i alla fall, om det inte varit för den sjukt dryga och tröga personalen på flygplatsen. Tog typ 30 minuter att göra något som kunde gått på två. Mesta tiden var att stå och vänta utan att veta vad som hände och ingen som gjorde något. Ena tanten satt och himlade så intensivt med ögonen åt oss att hon tillslut fick huvudvärk och satte sig med handen för ansiktet i några minuter. Tills hon återgick till att göra ingenting.
Vi hittade en taxi som överprisade oss för att ta oss till vårt boende, vi var inte på humör att diskutera och han var i alla fall trevlig och glad. Det var inga megasummor han fick ut extra heller. Typ 12 spänn.
Första intrycket vart ju inte topp, det var mycket rop efter oss när vi gick ute på gatorna och vi kände först att vi mest bara ville stanna inne tills vi ska vidare härifrån. Vi hittade ett trevligare område senare på dagen dock, där sprang det runt massa påfåglar på gatorna och vi fann världens finaste restaurang som vägde upp för resten av dagen! Vi ska gå dit och hänga imorgon.
Klockan är 21.15, vi har kollat film och chillat ett tag, nu äre nog läggdags. Natta!
