mitt liv som kurtfrid

Det blev en fin helg, uppehåll heela lördagen, inflyttningsfest på kvällen. Det var trevligt förutom en random tjej som kom, spydde i Eriks säng och sen blev hemsläpad. Vad var meningen kände vi lite?

Jag har fått ordnat med mina lördagsvakter nu så att jag och Tina synkar, wohooo! Vi sitter ju ändå ihop som smör i solsken så det känns väldigt viktigt, hehe. Om allt går som planerat ska vi träffas i veckan och boka en tur till London i slutet på november, spännande värre! Har alltid velat åka dit, alla säger att det är så fint, möhö.

Nu ska jag träffas och ta ett glas vin med Anna. Fast det blir nog öl för min del, känns som större glas för mindre pengar. Snåljåpen.

Heppa!

Härliga lediga lördag. Skulle ut på stan och fixa lite grejer med Sarah klockan 10. 09.55 sticker det fram ett nyvaket tryne genom dörröppningen till mitt rum. Vi blir lite sena, vilket jag iof redan vet att man alltid blir med den lilla vännen. Senare ikväll blir det taco och lite fördricka med lite folks här hemma innan vi går hem till Erik och Anton på inflyttningsfest, whoppa! Solen skiner, typ. Heja heja!

Fy fan. Fy jävla fan. Jag blir så stressad och uppgiven! Ligger här och läser artiklar och debattinlägg om klimatförändringarna. Och jag känner bara en sån otrolig stress över det. Fattar inte folk vafan som håller på att hända?! Alla vet det, alla tycker egentligen det är viktigt, men ingen säger ett jävla skit, och ingen gör nånting! Varför bryr sig inte ungdomar mer, förstår de inte att det här kommer påverka oss och våra barn och barnbarn? Det blir så pinsamt tydligt när jag går in på startsidan på blogg.se. Där finns det rekommenderade inlägg och bloggar. Vad finns där då? Vad är det vi unga vill läsa och inspireras av? Mode. Kläder, smink, platta magar, snygga rumpor och tomma skallar. Solsemestrar, amatörmodellbilder i motljus på stranden. Iphones, macbooks, märkesväskor. Dagens jävla outfits (min är en svettluktande tröja, gårdagens trosor och bakisrufs på skallen. Blir ni inspirerade?) Folk som "lever livet" i en storstad i USA, ni vet, de där som har "lyckats". Blog awards. Unga i farten, karriärklättrare, vår framtid. De som faktiskt har en unik möjlighet att påverka folk med sina ord. Varför skriver det inte om något som faktiskt gör nån jävla skillnad då? Visst, kanske de inspirerar någon att ta tag i träningen, följa sin dröm, ta steget. Men till vilken nytta? Såklart man ska ha drömmar, men vad drömmer vi om egentligen? Det där satans perfekta livet. Kul, men vet ni vad? Det spelar ingen roll i slutändan, allt det där kommer ändå försvinna. Er obryddhet hindrar kommande generationer att följa sina drömmar. Era barnbarn kommer ha störra problem än kläder och dyra klockor.

Jag känner att jag glider runt lite på olika ämnen och har lite svårt att hålla tråden, jag har bara så mycket jag vill få ut och allt kommer på en gång i en enda ordspya. Jag försöker igen.

Jag får ofta höra hur mina handlingar inte spelar nån roll. Vadå om jag är vegetarian, det gör ingen skillnad ändå, folk kommer ändå fortsätta äta kött. Vafan ska jag göra då?! Ska jag leva mitt liv på ett sätt som känns helt fel för mig bara för att jag inte kan få alla andra att göra likadant? Hur ska jag kunna leva med det? Miljön är jävligt viktig för mig (att jag ens ska behöva säga det, det borde vara en självklarhet för alla). Då kan jag ju lika gärna mörda nån då, för det hjälper inte att jag låter bli, även om det känns fel för mig så kommer det ändå alltid finnas andra som gör det. Dina val och handlingar kan påverka andra mer än du tror. Det var ju inte så att jag out of the blue kom på att jag skulle bli vegetarian, jag inspirerades av min pojkvän, och har nu även vidare (tror jag iaf) inspirerat min mamma som nu också slutat äta kött. Förhoppningsvis även fått andra att i alla fall tänka efter lite, kanske välja bort kött nån dag i veckan.

Moral. Ödmjuket. Respekt. Vart finns det?

Jag tror att många tycker jag är lite överdriven, med mitt "miljötjat". Det är ju faktiskt inte så jävla coolt att bry sig. Finns ju roligare grejer att göra. Roligare grejer att prata om. Måste ändå säga tyvärr folks, det är det här jag brinner för och jag kommer aldrig sluta bry mig. Jag ska tjata hål i huvudet på er, vara en såndär jobbig moralkärring. Suck it up.

http://www.dn.se/debatt/risken-for-klimatkatastrof-storre-an-vad-de-flesta-tror/

http://www.aftonbladet.se/debatt/article16207536.ab

Ligger i sängen. Har haft tända ljus, ätit mörk choklad. Lyssnar till blandade vackra, sköna, riviga, lugnande svenska röster. Just nu Mando Diao. Infruset är den totala avslappningen för mig. Balsam för öronen, massage för sinne och själ. Sånadär svenska lugna låtar... De är så bra. Lite Kent, lite Thåström, lite Mando... Precis vad Elin behöver idag. Kanske ni också? Dra på er mysdressen, lägg er i en mjuk säng, försvinn bland kuddar, täcken och mörker, och sätt på den här så vill jag lova att ni kommer uppleva totalt lugn och harmoni.

I helgen råkade jag tappa bort min nyckel. Förra gången den försvann återfanns den i skohyllan, så jag letade där, i alla mina byxfickor, i soppåsen på mitt rum... överallt. Borta. Idag, efter en lååång dag på jobbet, kände jag att näe Elin, du måste hitta den där satans nyckeln, du har inte råd med en ny. Tur att jag är mästerdetektiven i stövlar himself och tänkte "hm, du hade med ditt paraply sist du var ute och hade nyckel, kanske den på nåt magiskt sätt hamnat däri? Och tänk att det hade den! Fråga mig inte hur. Jag blev så lycklig och lättad så jag blev knallfull med energi och städade mitt rum och lite i köket. Hejaheja! Nu är energin dock borta, bäst att laga mat. Tyvärr är köket proppfyllt med påsar, som i sin tur är proppfyllda med tomburkar och flaskor från helgens födelsedagsfest här hemma. Lite svårt att komma fram till kylskåpet.

Imorn jobbar jag 12-18. Sovmorgon OCH kort vakt, oj vad jag behöver allt det där just nu. Har lovat att kolla lite film med Sarah ikväll, får se hur länge jag kan hålla mig vaken. Inte lätt att vara hon hära.

Det blev änna lite länge på jobbet idag. Vi har haft varetelling, alltså inventering, jag och chefen. Idag räknade vi alla varor på lagret. Det tog 11,5 timmar. Man bah shieeet! Det sista satt vi på ett lager vi har på ett annat köpcenter precis bredvid Galleriet, båda var lite övertrötta och understimulerade så det blev ganska flummigt alltihop. När vi var klara och skulle gå insåg vi att hela köpcentret hade stängt, haha! Som tur var kom vi ut genom nån bakdörr, hade inte gärna varit kvar där hela natten. Nu är jag äntligen hemma, ha haft en liten förkylning över helgen så jag hostar, och efter alla timmar bland dammiga kläder snyter jag grått snor. Imorn ska vi räkna alla varor i butiken, innan vi öppnar. Jobbar 07-16, hujedamig! Dags att sova nu alltså.

Vi har en liten motivationsvägg på jobbet, den tycker jag är så himla trevlig! Här är min trejde lapp från hemlig beundrare:



Yey, I'm awesome!

"Hej, jag har ett problem, som är mitt eget fel eftersom jag har varit slarvig"
"Men det är lugnt vet du, här kommer en lösning, från mig, till dig, en lösning på ditt problem, ett problem som är ditt eget fel"
"Öh, det va en jobbig lösning för mig, då måste jag liksom offra 5 minuter av mitt skitviktiga liv. Dålig service ni har här!"

Ibland. Blir jag så trött på folk. När jag står där och är så trevlig att ögonen nästan poppar ur skallen på mig, och fixar andras problem, ger dem en alternativ lösning, och de surt svarar att jag ger dålig kundservice... Då blir jag arg. Sådär riktigt arg. Vilken tur att jag är sådär sjukt väluppfostrad så jag vet bättre än att käfta tillbaka och sätta folk på plats. Särskilt när det här är andra gången som det här händer. Och jag är ganska säker på att det kommer hända fler gånger. Okej, jag ska inte klaga, jag slipper alla stöddiga, äckliga jag-är-äldre-än-dig-och-jag-är-man-så-jag-vet-bäst-lillagumman-gubbar, som man av och till fick stå och le snällt mot på BIT. Gud, vad arg jag kunde bli.

Folk är idioter. Suck it up. Men ibland vill jag bara skrika. Uppfinna nya ord och uttryck för att kunna förklara för människor hur dumma i huvudet de faktiskt är. Dum, korkad, idiotisk, intelligensbefriad... Ibland räcker de orden inte till. Wow. Tänk att va så dum så det inte finns ord för det. Fatta va dum man är då! Det som brukar komma ut ur min mun när jag försöker få fram hur dum nån är, är typ "nnnjjuiiiiyygaaaaaahhhhhhhhh!" Njuiygah. Tror ni det kan bli nåt nytt trendord? Annars brukar bajskorv funka rätt bra också. Det känns starkt, liksom. Men brukar inte bli seriöst mottatt. Förståeligt. Vill man bli tagen på allvar kan man inte argumentera som en femåring. Trots att många vuxna människor gör det.

Slut på ordbajset för idag, nu ska Elin se lite serier och sen nana.

Oooowh, me so tired! Känner att det inte va första gången jag inledde ett inlägg med den meningen...

Idag var Sylvia tillbaka på jobbet, kuuuul! Kanske mina stress-nervösa ryckningar i ögat kan försvinna snart, nu när hon är tillbaka. Vi diskuterade lite politik på jobbet, dagen till ära. Inte nå vidare djupgående kanske, men ändå! Verkar som att det kommer bli en borgerlig regering. Stackars norrmän, de vet inte vad de ger sig in på.

Efter jobbet jagade jag runt i diverse butiker efter lite sushigrejer, det tar ju lite tid att laga, med ris och hela kardemumman, men nu sitter jag här mätt och belåten i alla fall, och en matlåda med maki till jobbet imorn.

Ska jobba tidigt imorn och senare på kvällen ska jag gå med Erik och se Kick-Ass 2 på kino! Tror den är awesome.

Ja, det var en kortis om min dag det. Nu är jag trött i ögat, som ni redan vet. Dags att sova. Gunatt!

Jaa, imorn ska norrmännen ta sig till vallokalerna och rösta, kanske jag borde skriva nåt om det här? Jag är ju inte sådär sjukt insatt i norsk politik, men gjorde ändå ett test för att se vilket parti jag sympatiserar med mest. Det är väl ingen hejdundrande överraskning att det blev MDG, Miljøpartiet De Grønne. Det visste jag väl själv egentligen innan jag gjorde testet. Det gick även att se vad andra "grupper" hade fått för resultat i testet, baserat på kön, ålder och inkomst. Miljöpartiet var mest populära bland unga mellan 18-29. Ja, det är vi ungdomar som är framtiden, det är vi som ska leva med konsekvenserna av alla beslut som tas nu. Låter det kanske logiskt att lyssna på våra åsikter? Känns det bra att stödja beslut som kanske passar er vuxna och er plånbok lite bättre, men som lämnar en smutsig och förstörd jord till era barn och barnbarn? Är det rättvist att vi ska betala för era misstag och dumheter? Jaja, erat val, sålänge ni kan leva med det på ert samvete så är det väl okej, ni kommer ju ändå inte finnas när allt går åt pipan, vad ska ni bry er för? No stress, we'll clean up your mess.

Zzzå zzzzzzömnig. Hade tänkt gå ut med Rigmor och Christian, men efter jobbet kände jag ba näe... Not gonna happen. Köpte med mig sushi, plockade ordning på rummet, gjorde ansiktsmask och hårinpackning, tände ljus, öpnnade en ny choklad (med havssalt, oh myyy) och la mig i sängen och kollade serier. Dä va najs!

Har lite problem med mitt ena ögat, det håller på och rycker hela tiden. Började i måndags tror jag, har för mig att jag fick nåt i ögat och försökte pilla bort det, och efter det har det hållt på och ryckt, som om det blivit nåt fel med nån nerv. Det är inte hela tiden, men ofta, och det är mer nu på kvällen märker jag. Hoppas det försvinner, palla det.

Nu ska jag snart somna tänkte jag, börjar inte förrns 13 imorn men har lite grejer att fixa först. Och så är jag bajstrött.

Så börjar den här hektiska veckan lida mot sitt slut. Igår kom typ Norgechefen för Vero Moda på besök, och jag var hyperstressad över detta, man vill ju va duktig va! Trodde han skulle komma på f.m så jag gick där på helspänn. Han dök upp vid 15, och var där i inte ens 10 minuter! Hallåååå, jag hade kunnat spara mig så mycket nervositet om jag vetat detta. Ja, det gick ju bra i alla fall. Egentligen tur att han inte hade nåt direkt samtal med mig, han är dansk och det var tamejtusan den svåraste danskan jag hört i mitt liv. Han sa en sak till mig och jag stod som ett frågetecken och drog sen till med "öhm, vi har inte fått ut alla varor som kom idag än..." Hans fråga var vad som var fel på vår tv eftersom bilden såg så konstig ut. Nästa gång ska jag svara "kamelåååsåååå", kan ju hända att det funkar bättre.

Har sovit jättedåligt sen i söndags. De första nätterna kunde jag helt enkelt inte somna, och när jag väl lyckats så vaknade jag nästan med en gång. Igår natt drömde jag en dröm som gjorde att jag var otroligt upprörd när jag vaknade. Inatt drömde jag att jag hade cancer och blev mobbad. Vem mobbar en som har cancer?! Jag var jätteledsen när jag vaknade! Har även de två senaste nätterna blivit väckt av en skrikig tjejkompis till nån här i kollektivet. Palla bralla.

Jag och Ariel ska köra järnet på jobbet idag och göra det fint till imorn. Då är det paddaaaang, bylørdag! La grande finale på veckan. Vi ska få fint väder och det vankas mat- och ölfestival i Bergen, så jag gissar att det kommer bli kaos, rett og slett. Anna och Sarah tänker tvinga mig ut på lördag kväll, jag får se om jag är i stånd till några sociala aktiviteter. Probably not.

Nu ska jag snart bege mig ut i jättemycket regnet (I know, you can't say it like that, I'm sooo crazyyyy!) Piow piow piow, I'm a loser baby, so why don't you kill me?