mitt liv som kurtfrid

Efter två veckors slapp semester var det dags att hoppa i jobbkostymen igen. Nytt jobb, nytt allt. Wow. Mitt huvud är sprängfyllt med ny information. Jag kände mig iof mindre förvirrad än när jag började på BIT, då stod man verkligen där som ett fån och visste inte vart man skulle göra av varken händer eller fötter. Riktigt så illa var det inte nu på Vero Moda, men fortfarande väääldigt svårt! Det är så mycket att lära. Vi får varor nästa varje dag, så allt sånt ska ut och sorteras och in på lagret och gud vet vad. Jag hatar att vara ny på jobbet och inte veta exakt hur allt funkar. Jag vill vara bäst! Så det är bara att försöka snappa upp så mycket som möjligt och fråga om allt, hur jobbig jag än känner mig.

Jag är heelt slut i huvudet. Inte sådär slut, liksom fysiskt utmattad som efter en dag på BIT, utan mer, bara helt slutkörd i hela huvudet så man blir jättetrött och bara vill tömma hjärnan så vanliga tankar får plats igen. Man! Gissa vem som kommer drömma om kläder de närmsta veckorna?