Farbror Singapore
Igårkväll gick jag, Maria och Jimmy iväg på en promenad till en gata där det fanns massa olika stånd med mat, Vi åt spett med biff och kyckling, nån nudelwok och friterade GRODLÅR! Såg lite ut som fisk, smakade inte kyckling som många säger. Smakade inte så mycket alls faktiskt. Kul att prova dock. Vi gick runt där ett tag och provade lite annat, sen gick vi till Times Square och kollade bussar till Singapore, och slutligen gick vi till Petronas och tog lite nattbilder. FINT!
Framme i Singapore skyndade vi till närmsta toa, sen insåg vi problemet med att inte ha några Singapore-dollar. Efter lite frågande fick vi veta att alla banker redan stängt för dagen så vi kunde inte växla. Camilla haffade en farbror som var väldigt hjälpsam och skulle visa oss en buss vi kunde ta till Chinatown. Han var så snäll så han visade oss ända till tågstationen där han sa att vi kunde växla pengar. Det gick inte, men det skulle gå att växla pengar bredvid ett hotell en våning upp. Farbror Singapore sa att neej, kom med här så finns det ett hotell där ni kan växla pengar. Så vi hängde på, efter en stund började vi dock bli väldigt trötta i ryggar och fötter. Han sa att vi var snart framme så vi traskade på. När vi äntligen kom till ett hotell gick det inte att växla pengar, så farbror Singapore skulle visa oss nåt annat ställe vi skulle gå till. Efter ett tag började vi tappa tron på att han visste vart han var påväg. Tillslit hade vi hamnat i Little India, ett område i stan, och vi började bli måttligt irriterade. i hade gått runt i säkert 40 min och han hade ingen koll på nånting. Vi tackade för hjälpen, när vi gått tre steg från honom kom en engelsk kille och förklarade vägen till typ 3 olika hostel, vi checkade in på ett och kunde gå och ta ut pengar i ett köpcenter. Så svårt var det.
Klockan ett idag satte vi oss på en buss till Singapore. Det var billigare än tåg, gick fortare än tåg och GUD VAD BEKVÄMT! Vi hade fått sittplats på nedervåningen i bussen, det var vi och två andra. Jag hade så mycket benutrymme att jag inte nådde fram till fotstödet, sätena var stora, mjuka och kunde lutas jättelångt bak, och det var massage i dem! Bättre buss har man ju åkt i. Minus var att det inte fanns några toaletter. Det var kissnödigt. Resan skulle ta ca 5 timmar, efter 4 stannade bussen och alla gick av, vi hängde på. Det visade sig att det var passkontroll, som gick smärtfritt. Ungefär en timme senare stannade bussen igen, vi gick av och fick ta med vårt bagage. Det var nån slags gränskontroll och vi hade fått ett papper att fylla i. Vi hade inte kollat nåt boende så det kunde vi inte fylla i. Såhär löd konversationen mellan mig och gränstanten:
"Where are you gonna stay?"
"We don't know yet"
"Where are you gonna stay?"
"We don't know yet, we're gonna go to a hostel when we get there"
"In which area are you gonna stay?"
"We don't know, we're gonna find a hostel near the bus stop when we arrive"
"Where are you gonna stay, which hostel?"
"We don't know!"
"What area?"
"We don't know any areas!"
"Where will the bus stop?"
"WE DON'T KNOW! We just booked a bus ticket to Singapore, we don't know where it's gonna stop!"
"... But where are you gonna stay?"
Efter en stund fattade Camillas gränstant vilken buss vi åkte med (fastän jag redan gett bussnumret till min tant) och vi fick komma igenom.
Vi köpte med oss mat från ett vegetariskt ställe, sjuuuukt mycket mat! Mitt paket innehöll typ 1kg ris och 9 olika såser. Orkade ungefär hälften. Nu är vi nyduschade och fräscha, och försöker planera morgondagen. Vi åker tillbaka till KL på onsdag så vi har två hela dagar här. Camilla och Maria vill till Universal Studios, jag och Jimmy tänkte dissa det först pga priset, tills vi kom hit och insåg att en dag med aktiviteter ändå blir dyrare, såvida vi inte bara går omkring i stan och tittar på hus. Singapore är jättedyrt så det är tur att vi inte ska stanna här så länge. På torsdag blir det Borneo och vi är sjukt peppade på det!
Ett litet tillägg också; vad är det som är så svårt med mitt namn? Mitt efternamn har jag alltid haft problem med, folk har skapat tusentals olika varianter av Nielsen. I Norge fick jag heta Viktor på mitt bankkort, och i Kuala Lumpur skrev de av mitt namn ur mitt pass. Elvin. Mitt namn består av fyra bokstäver, hur svårt kan det vara?! Fick även en ny variant av mitt efternamn på bussbiljetten hit. Nielson. Elvin Viktor Nielson. Kanske lika bra att byta namn permanent.
Kommentarer
Trackback
