mitt liv som kurtfrid

Först var det lite segt, vi gick upp halv 9 för vi skulle åka halv 11 (egentligen tidigare men de ringde igår och ändrade tiden). Sen ringde de och sa att vi får ta det senare, halv ett. Vi satt och väntade och 5 min innan de skulle hämta oss ringde de och sa att vi får ta det halv två istället, för det är en festival här så trafiken är trög. Tycker man ju att de borde ha lärt sig eftersom den funnits i några år, och pågått några dagar nu. Lite planering hade väl inte suttit fel där. Men tillslut kom vi iväg. Väl där fick vi fylla i lite papper och så, sen fick vi ett par snygga brallor att ta på oss, och en sele. Så visade de oss hur vi skulle göra når vi hoppa, man ska böja sig bakåt som en banan. Vi gick ut och kollade på når de innan oss landade, och sen var det våran tur! Minns inte vad min instruktör hette, men han var snäll. När planet körde iväg blev jag sjukt nervös, och när vi lyfte och bara åkte högre och högre var det jätteläskigt. Efter 20 min, som kändes mer som 5, så var vi uppe på 14000 ft, ca 4300 m. När de öppnade dörren och första killen hoppade ut ångrade jag mig brutalt och ville bara transferera mig därifrån. Men, ingen återvändo. Jag var nummer tre att hoppa. Vi satte oss vid öppningen, och plötsligt var vi ute i luften! Vi hoppade ut typ upponer, så vi snurrade runt åt alla möjliga håll först, så jäkla läskigt! Trodde jag skulle dö. Sen bara vi föll, men det var sånt luftmotstånd så det kändes inte riktigt som att man föll. Efter ungefär en minut fällde han ut fallskärmen, allt blev helt tyst och det var en sån underbar känsla! Det var jättefint, vi seglade runt där över hav och land, snurrade runt lite ibland och det var en sån skön känsla. Efter ungefär 5 min var vi nere vid marken, landningen gick bra och jag var helt skakig. Awesome! Jag skulle lätt kunna göra om det, alla borde prova!

Man kunde välja lite olika paket med dvd och foton. Det billigaste de hade var några foton, som var snapshots från när man filmar, för 99 dollar, vilket motsvarar 656 kr. Vi hade sett en annan killes bilder och det var inga höjdarbilder direkt. Vi sa att vi bara ville ha en bild, men det kunde man inte få. Så, vi bestämde att för de pengarna kan vi göra något väldigt mycket roligare. Visst hade det varit kul med ett sånt minne, men vi klarar oss utan.

Igår var det en kul kväll, men det har ju sina baksidor också. Jag rekommenderar inte att skydiva bakis på tom mage. Eftersom tiderna ändrades så blev det inte att vi åt någon middag, så efter frukost vid 8 hade vi bara ätit varsin banan. Nu mår jag totalskit, och öronen gör väldigt ont efter hoppet, men jag ångrar verkligen inte att jag gjorde det.

Jag är stolt över migsjälv, jag som inte ens vågar åka bergodalbana. I'm awesome! Bjuder på två vackra och jättesmickrande bilder, en på mig och mitt certifikat, och en på mig, Jacob och mitt fina skydive linne som jag unnade mig, Enjoy!