mitt liv som kurtfrid

Var påväg att ta en promenad ut i solen, men det blir nog inte så. Det är ju inte så kul att gå omkring bland höghusen, där får man ju ingen sol ändå, bara massa bilar och jobbigt folk. Hyde Park verkar ganska liten, så där är det nog inte värt att promenera. Tänkte istället gå till Royal Botanic Garden, men jag ångrade mig precis när jag skulle gå. Jag går ju bara vilse hela tiden i alla fall. Hade kollat på kartan innan, men jag kan ju säga att det finns en anledning till att jag aldrig var den som läste kartan på orienteringen i skolan. Det är inte det att jag inte kan läsa den, men det funkar liksom inte. Det är ju ingen nära karta på bara parken, så jag går väl vilse i eller runt den. Jag och Jacob sprang ju runt där utanför i helgen eller när det var, men jag har ju ingen aning om hur vi sprang då, det var mest hit och dit tycker jag, skulle aldrig komma ihåg den vägen igen. Och jag är trött på att gå fel och inte veta vart jag är eller vart jag ska, jag kan inte gå runt och bara vara, jag måste veta hur jag ska gå, i alla fall om jag är ensam. Nej, det är bättre att vänta tills Jacob har tid att gå med mig. Tills dess håller jag mig i lägenheten.