mitt liv som kurtfrid

Ja, vad ska man säga? FRISÖRKÄRRING!

Igår var jag hos frisören för att bli ljushårig(are). Att gå från mörkt till ljust är inte alltid helt lätt, det förstår jag också. Jag visade i alla fall en bild och sa att det är den färgen jag vill ha. Jag vet inte om hon missförstod mig grovt eller älskar att plåga känsliga flickor som älskar sitt hår. Hon skickade i vilket fall iväg mig därifrån, 830 kr fattigare(hon klämde för första gången ur sig att de har studentrabatt) och ett orange hår med grå-blond utväxt på ca 2 cm. Det var INTE så jag ville ha det. Dessutom säger tanten "Blev det ljusare än vad du tänkt? Man kan lägga i en grundfärg här i utväxten också om man vill. Du får väl ha det såhär ett tag och fundera lite." Fundera på vadå?! Om jag vill gå runt och se ut som en rutten morot i huvet?! Nej tack! Och vadå om det blev för ljust? Det är inte på långa vägar så ljust som jag vill ha det! Och varför skulle jag vilja gå runt med en ful utväxt?

Japp, det krävdes inte många tårar efteråt (i bilen, inte på salongen. Sadisten ska inte få njuta mer än nödvändigt) för att bestämma att det där stället går jag aldrig tillbaka till. Jag fattar inte hur hon kunde vara nöjd och låta mig gå därifrån med det här håret.

Ja, jag vet inte vad jag ska göra nu. Jag vill inte se ut såhär. Mitt första mål är att få samma färg i hela håret. Hon gjorde ju slingor, så just nu har jag tre olika färger i håret : Mörkbrunt, orange och grå-blont. Jag fattar inte varför hon gjorde slingor... Jag vill ju ljusa hela håret! Så, nu vill jag ha tips på någn frisör som verkligen har koll på det där med färgning och som man kan få en tid hos relativt snabbt. Ja, gärna i närheten också, jag vill inte åka hur långt som helst... Så, nu behöver jag alltså er hjälp.

En annan som jag behöver är Jacob. Jag har förgäves försökt få tag på honom sen igårkväll. Han jobbar väl eller nåt. Mest av allt önskar jag att han var här, men det går ju inte. Då får jag nöja mig med lite tröstande prat, så får vi ta kramarna när han kommer hem. Jag har mååånga innestående kramar nu...

Nej, jag får väl ladda för att ta mig igenom den här dagen då. Först träning, sen plugg, sen kalas, sen plugg... Sen får vi se. Det är ju Robinson ikväll, kanske skulle va nåt? Så kan man tänka tillbaka på den tiden innan det blev ett dåligt program, när hela familjen bänkade sig framför tv:n för att titta på Hildegaard, Kent, Robban (som jag var kär i) och alla de andra härliga deltagarna. Ja, vi får se vad det finns tid för ikväll. Har massa plugg att ta igen... Ja, jag kan ju inte komma och säga att jag inte har något att göra.

Bye.