mitt liv som kurtfrid

Vi hade ingen glass. Jag blev jättearg och gick och la mig i saccosäcken och stirrade in i väggen ett tag. Vände på mig och stirrade på dörren. La mig på magen och stirrade ner i golvet. Sen gick ilskan över lite och jag blev ledsen istället. Jag vill vara med Jacob. Det är så konstigt när han är borta. Det känns inte som att han är min pojkvän, bara någon internetkompis som jag pratar med ibland. Sen blir jag ännu ledsnare när jag tänker på att han ska åka iväg tre månader till i höst. Jag vet inte riktigt hur det ska gå.

The End.