mitt liv som kurtfrid

Uuuhuhu, jag är så opepp. Jag vill inte ens äta. Jag har tråkigt i tårna och vill inte göra nånting i hela världen nånsin i all framtid whatsoever. Snark?

Var och kollade på niorna förut, när de gick med vagnarna. Jag började sakna skolan väldigt, och jag insåg att en avslutning i klass med nians eller studenten kommer jag troligtvis aldrig vara med om igen. Det suger ju. För det var skoj. Nuförtiden händer det nästan aldrig något skoj. Tiden går bara så långsamt, det känns som att jag lever i gelé. Äckligt.

Hej.då.