Alltid nåt...

Ja, jag har ju börjat lite i alla fall... Nu har jag dock fastnat i massa musik istället. Jag känner att jag skulle behöva lite hjälp. Får väl be pappa sen när vi kommit hem. Inte lika lätt som när man var liten och det var sånadär enkla saker som matte och så, detta jag läser nu är ju inget som alla kan nåt om. Men det är bara att kämpa på så jag får ihop nåt att lämna in. I värsta fall får jag göra någon komplettering, och det är ju inte hela världen. Okej, jag kan bli underkänd också, men det är ju självklart inget jag räknar med.

Jag saknar Jacob. Han är söt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0