mitt liv som kurtfrid

Det är varmt, det är kallt, jag mår illa, jag har tråkigt, jag är trött! Skitdag. Jag har ingen lust att göra något alls, vill bara ligga i soffan och kolla på film hela dagen, men det får jag dåligt samvete för. Jag skulle kunna göra såhär, att jag läser ett psykologihäfte, ser en ps-lektion och sen kollar film... Men jag orkar inte läsa! Och jag fattar inte vad nåt betyder och så hittar jag ingen översättning på det... Jacob, kom hem! Du löser alltid allting... Du är min hjälte in the nöd. Jag skulle säkert kunna ringa dig, för se jag tror inte på att du har din mobil avstängd! Du svarade på mitt sms igår, jag tror du bara sa så till mig för att jag inte skulle skicka massa sms hela tiden :O Mhm, mig lurar du inte. Men jag ska låta bli att ringa ändå, du är säkert på nåt möte eller konferens eller nåt. Eller sitter och lunchar med dina smarthövven till kurskompisar.

Även fast jag läser två kurser nu så känns det som jag inte gör nåt. Det är inte riktigt samma känsla som när man åker till skolan och går på lektioner. Det är väldigt skönt att slippa det, men det känns inte på riktigt. Känns som att jag bara går här hemma och slösar tid, men jag vet inte vad jag skulle kunna göra för nåt annat. Mycket hänger på det där satans körkortet, utan det kommer jag ingenvart med mitt liv. Även fast det suger så måste jag verkligen ta tag i det nu. Som jag sagt så många andra gånger... Jag är så hopplös. Jag var mycket bättre på att vara barn.

Hejdå.