Lillan ska sova...

Wohwoh!

Oj vad duktig jag var idag. Övningskörde, start i backe stod på schemat! Först provade jag med handbromsen lite, men jag fick bara stopp hela tiden. Så provade jag med fotbromsen och då gick det bättre. Provade sen med handbromsen igen och då gick det jättebra! Så jag blev allt lite stolt över mig själv. Åkte sen runt lite ute i malma och sen hem igen. Det börjar kännas säkrare nu, särskilt den där "vanliga" körningen, och växlingen går smidigare =) Duktig tjej!

Imorn börjar den jobbiga veckan, jag som ska vara nyttig... Men jag får göra mitt bästa. Kanske gå någon promenad i alla fall. Springa tänker jag låta bli.

Ska höra av mig till Hanna också och kolla om hon har tid och lust att få besök av moi i helgen. Måste ju se hur hon har det där borta i Varberg. Annars är jag ju inte direkt fullbokad de kommande helgerna så det går ju att ta senare också, bara det inte drar ut på tiden för länge, då blir det ju aldrig av.

Jacob var snäll och ringde mig 2 ggr idag, det är väl lite kompensation för att jag inte kommer kunna prata med honom under hela veckan. Vi pratar vanligtvis inte i telefon med varandra så ofta, så det är kul när det händer. Vi ses så ofta så egentligen finns det väl inget behov av att ringa varandra varje dag, men det är som sagt trevligt när det händer!

Nu är det sovdags och jag minns dagarna när jag var liten och lyssnade på kassetband när jag skulle sova. Läskigast var när jag lyssnade på Vi Fem - Spöktåget. Jag ryckte till varje gång det knäppte till för att det var slut och jag vågade inte krypa fram under täcket för att vända på bandet, det fick pappa göra. Om han sov så låg jag och blundade hårt tills jag somnade. Annars brukade jag lyssna på Kotte, han ekorren på sommarland. Den var skojsig. Och Bosse såklart, stadens största sjuåring. Jag tror nog att jag kanske ska lyssna på Bosse ikväll. Sune och Bert är ju också kul men de banden har jag ingen aning om var de är. Hade några band med spökhistorier också... Men de var också läskiga! Jag är fortfarande lika mörkrädd nu som jag var när jag var liten, om inte mer, så det behövs inte mycket för att skrämma upp mig. Det är jobbigt, när man ligger där helt invirad i täcket, det är varmt och man vågar inte öppna ögonen. Då känns det bra att ha en Jacob bredvid sig i sängen! Och eftersom jag inte har det inatt så får det bli en snäll saga =)

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0