mitt liv som kurtfrid

Godmööööra! What's up, morningbords? Jag sitter här och äter min alldeles första CHIAPUDDING! Det är ju grejen nu. Första gången jag hörde talas om chiafrön var från en tysk vi bodde med i australien för heeerrans många år sen nu ;) Nu är det en tjej som bor i kollektivet som äter dem, och vår kära Sarah har också blivit förälskad i denna super seed. Jag har bara läst bra grejer om det, och en sak som kändes speciellt bra var att man tydligen håller sig mätt väldigt länge på dem! Matvraket Elin gillar. Den puddingen jag har gjort är nog ganska tråkig, det är bara mjölk, chia och lite kardemumma. Gjorde den lite spontant sådär hos Robin igår. Den smakar mest mjölk. Och kardemumma. Men med lite banan och bär till så går det fint! Med tanke på hur skitnyttigt det är också så går det ännu bättre. Har sett massa spännande recept på nätet som jag ska kolla upp sen.

 

 

Idag är vårat internet nördigt segt. Då är det jobbigt.

I helgen vart det Halloweenfest här hemma. Har förberett och oroat mig i veckor så jag måste säga att det känns lite skönt nu när det är över. Jag var en manet. Fin men varm kostym. Festen var lyckad, folk hade kul. Jag tog det ganska lugnt, mitt festsinne har blivit helt rubbat det senaste typ, halvåret, kanske längre. Party party är inte min grej längre. Jag har blivit gammal. Så gammal att jag för pinsamt småprat i hissen. Måste berätta om mitt pinsamma småprat i hissen!

Hade varit nere på lagret och skulle upp i butiken igen. En tjej som jobbar på djurbutiken hängde med in i hissen, hon brukade köpa kaffe (en liten med lättmjölk) när jag jobbade på BIT så vi kände igen varandra. Hissdörrarna gick igen och även om jag bara skulle 4 våningar upp så kände jag att tystnaden var outhärdlig. Jag är dålig på tystnad och småprat. Dålig kombo. Så där stod vi och jag kände "jag har ingenting i hela världen att prata om". Vad gör man då? Jo, då drar man till med den här för att lätta upp stämningen: HÄÄÄRLIGT VÄDER VI HAR IDAG! Ackopanjerat av ett käckt leende. Wow. Verkligen? Trodde aldrig jag skulle hamna där. Såg på djurbutikstjejen att hon tänkte ungefär samma sak. Jag kommer aldrig kunna åka hiss med henne igen.

Vart var vi? Jo, fest. Det är inte så kul längre. End of story.

Nu sitter jag här med tända ljus, mat i ugnen och en trött Robin som jobbat övertid. Snart läggdags alltså. Imorn ska jag reklamera på mina kängor. Det blir kul.